Snällismen har ett stort värde

I Torsten Åhmans blogg www.utanh.se kan man följa en intressant diskussion. Senast i bloggen ”Swärd versus Bell VII”. Måhända har jag som lekman något att tillföra. Torsten Åhman skrev som ett positivt värdeomdöme:

”Man har inte den pluralistiska idén att alla religiösa vägar leder till Gud. Man menar inte att människan kan bli frälst utan Jesus, men att människan kan bli frälst utan att veta att det är genom Jesus.”

Jag förmodar att Torsten hävdar följande och att syftet är att övertyga om att detta är sund teologi: ”Jesus är Frälsaren och den ende medlaren mellan Gud och människan.” Kanske finns det en väg utanför trots allt? Martin Goldsmith i ”Men alla andra religioner då?” är övertygad om att man kan uppleva Guds närvaro även i de två andra abrahamitiska religionerna. Det tycks mig att Torstens utläggning om frälsningen bleker ner den historiske Jesus, Marias och Guds son, till att helt smälta samman med Gud Fader själv. Vad blir det av teologin om Treenigheten i denna strävan att göra de paulinska breven till enda rättesnöre?

Är det inte stort nog att få försöka leva efter Guds vilja här på jorden? ”Människor av god vilja”, som den katolska termen lyder, möter vi lite var stans här i jordelivet. En del av dem kallar sig ateister. Det stör inte mig så länge jag kan tro på deras goda vilja. Vi kan säga med biskop em. Lennart Koskinen ”Det har inte så stor betydelse att du inte tror på Gud. Det viktiga är att Gud tror på dig.

För mig är det centrala Jesusordet som reducerar alla eskatologiska tolkningar till oväsentligheter, just Jesu svar till lärjungarna om Guds rike: ”Guds rike är inom er”, eller med en annan översättning: ”Guds rike är mitt ibland er.” Med detta Jesusord som vägledning, lykta och fyrbåk behöver jag bara försöka leva i Jesu efterföljelse och av Guds förekommande nåd. Hur de yttersta tingen gestaltar sig berör mig föga. Jag räknar med att som alla de kristna som gått före mig få möta min Frälsare och Gud i efter döden och då fullt ut förstå detta Guds rike. Att Guds rike hinsides har rum för andra gudstroende är mig inte främmande. Jag förtröstar på ordet ”I min faders hus finns många boningar.”

Nils Andreasson